Kennel Cirtap's

En hel vecka i USA nu och det går riktigt bra

Resan gick bra utan några större problem, visserligen var planet försenat i Atlanta och säkerhetskontrollen tog som alltid en massa tid.....men eftersom jag fick hjälp med att  skaffa biljetter av Randi så hade att hon sett till att jag hade gott om tid, tack Randi

På inflygningen till USA så hände en sak som gjorde mig rädd, rätt som det var kom ett högt buller och bara en liten bit över vårt plan flög ett jaktplan och försvann, lyckligtvis kom inget mer .... .. undrar om det rapporterades som en insident .....

Margareta var och hämtade upp mig i West Palm Beach på kvällen och det var trevligt att vara där efter nästan 20 timmar på väg och att ses igen.

På måndagen 16/2, Martin Luther Kings födelsedag, dag 62 föddes Ziels och Kaptens  valpar fem stycken totalt, 3 hanar och 2 tikar.
Jag har varit på många förlossningar under åren, men detta var en av de två som var lättast på flera sätt.
Ziels temp hade pendlat mellan 37,7 och 37,5 dagar, men annars visade hon inga tecken på attt det var valpning på gång...
Ziel åt en stadig lunch vid 13 tiden och var pigg och glad, Margaret åkte till veterinären med en av de andra hundarna och jag lovade att allt var lugnt....... jojojo ...
Jag försvann på toaletten, en snabbis, men när jag kom in i rummet låg hon i valplådan och hade fött och navlat av den första valpen allt utan minsta problem.
Allt detta på mindre än ett par minuter ......

Det var att kasta sig på telefonen för att få tag i Margaret och tala om vad som hände, hon tvärvände hem igen och jag kan tänka mig att det gick snabbt ändå hann hon inte hem till valp nr 2 som kom på en enda knappt synlig värk.
Då kom Margaret hem med andan i halsen och lyckligtvis hann hon vara med på när nr 3, 4, och 5 föddes. Dessa kom också med bara en enstaka värk. ....
Svårt att förklara att det faktiskt kan vara så här enkelt för det är ovanligt att det är så enkelt och snabbt bara 1,5 timmar.
Med tanke på hennes sätt att valpa och navla av dom själv så undrar jag om vi som uppfödare kanske allt för ofta lägger oss i för att "hjälpa" till ......

Idag är dom 3 dagar och de mår alla bra, hittills i alla fall, men vi vet att ett liv kan vara skört under de första veckorna

Bilder kommer när jag är hemma igen eftersom jag inte kan minska dom i storlek och få dom hit från min telefon.
Men det finns bilder på FB:  Cirtaps Kooikerhondje, Wetterhoun och markiesje

Här är varmt i FL omkring 28-30 grader och ni som känner mig vet att jag är "vinter människa", men de lovade nu att temperaturen går ner till ca 75-78F istället och jag ser fram emot att det  även om det finns en härlig pool att svalka sig i.   

Sitter och tänker på helgen som gått och utställningen på My Dog.
Det är väldigt intressant, men samtidigt tråkigt, att 2 domare kan tolka en rasstandard på så olika sätt. Det borde inte vara möjligt..... fast å andra sidan det var ju samma sak i Stockholm i Dec  då fick mer eller mindre alla EX eller EX/CK den ena dagen.

En av dagarna blir det en enda som får EX o CK av en rasspecialist och 2a dagen en massa EX/CK på samma hundar som dagen innan fick Very Good? Det är ett stort hopp... och det gynnar absolut inte rasen som helhet tycker jag.
BIR på lördagen och BIR /BIM på söndagen är dock värdiga vinnare  tilläggas kan att det var samma BIR hund bägge dagarna 

På lördagen var vi även och tittade på Noseworktävlingen och det var intressant.
När man står vid sidan om så ser man att många hundförare omedvetet styr sin hund eller glömmer att söka av vissa ytor.
Som det var på denna tävlingen så var det alltid samma delar......

På söndagen blev det lite handlat och på em tittade vi på gympa med hund som leddes av Miros matte Margareta  och fast man bara satt vid sidan så blev man trött.
Om vi har lite tur så kanske en av träffarna i vår blir lite uppvisning och träning ledd av Margareta!

Jag har lånat bilden av Helena på gympa gruppen från Lines Hundskola 

På torsdag den 12/1 blir det en ny resa till USA för att hälsa på Margaret och hennes hundar, ska bli kul att se Gitta nu efter nästan 1 år 
Jag blir borta ca 2½ v så då håller Thomas ställningarna här hemma. Tack snälla Thomas  
Det enda som gör mig liiite orolig är om tikarna börjar löpa under denna perioden... men vi får hoppas att det löser sig, Thomas har ju varit med på parningar innan!

Om ca 3½ v så hoppas vi på att Guinness först kull kommer att födas, det ska bli spännande att se när och hur dom blir, Lycka till Nina och Tingel 

Nu är det första dagen på den nya året.... jag undrar redan vad som kommer att hända både positiva och kanske mindre positiva saker.
Vi har flera nära vänner som diagnosticerats med cancer och vi håller alla tummar vi kan att dom kommer att behandlas med goda resultat 

Vi ser naturligtvis framåt och hoppas att våra tikar kommer att löpa som planerat och att det blir småttingar framöver  men som vi alla vet det är mycket som ska stämma för att det ska bli lyckat.
Dom ska löpa, bli parade, bli dräktiga, valpa och allt ska gå bra hela vägen 

Någon eller några, Thomas och jag har lite olika åsikter om det , nya individer hoppas vi också på att kunna välkomna hit till kenneln!

Kanske det blir någon långresa också snart  om allt går som planerat.